Ännu en dag på vift (vecka 40+5)
Nääääääru, inget bebisfödande idag heller!
Det är nu sjätte dagen över beräknat och det är inte så jobbigt som jag förväntat mig än så länge. Det enda som är lite halvtråkigt är att vi inte längre har något datum att "räkna ner" till. Den 8 juli var ju vårt mål i flera månader och nu när vi har klättrat över det så är det lite svårt att sätta upp ett nytt mål. Det vi har gjort lite halvhjärtat är att räkna ner lite till våra veckobesök hos barnmorskan; nästa gång vi ska dit är på onsdag (idag är det söndag) och då ska vi förhoppningsvis få lite information och kanske ett datum ang igångsättning, dock så hoppas jag helt klart på att vår lilltjej ska klara det här själv så att allting blir så naturligt som möjligt.
Hur som haver, idag har vi varit med Erik, Angelica och barnen i Kungsbacka och imorgon ska jag lägga ut massor av bilder från kameran och skriva om hur gött jag sovit inatt. Fast min förhoppning är (och kommer vara varje dag fram tills dess att det faktiskt händer) att jag inte alls kommer sova särskilt gott utan att jag kommer igång med värkarbetet. Men vi får se. Jag är glad vilket som för jag vet att varje dag som går är en dag närmare massor av bra saker:
Få se hur lilla bebisen i magen faktiskt ser ut.
Kunna sova på mage.
Kunna sova på mage.
Vänta mig i sömnen utan att vakna av det.
Slippa kissa 100 gånger per natt.
Få krama Pierre ordentligt, sådär så att man nuddar hela kroppen.
Och massor av andra saker som allihopa har att göra med att jag äntligen ska få träffa min dotter ♥
Godnatt folkens! ♥
Saltholmen och soffhäng! (vecka 40+4)
Snabb uppdatering om dagen som gått och lite bilder från Instagram tänkte jag dela med mig av nu, känns så jävla trist att lägga upp såhär dåliga bilder men håll till godo - både jag och Pierre ska använda kameran bättre snart! Tror jag är lite avtrubbad eftersom jag inte har något redigeringsprogram än heller. Menmen, det gör inget, bilder som bilder!
Imorse smällde jag i mig tre stora favoriter till frukost; knäckebröd med saltgurka, hallonyoughurt med lite müsli och Bravo apelsinjuice! Dregglar lite över skrivbordet när jag ser den här bilden nu faktiskt. Pierre som är nyttigheten själv nuförtiden åt sportknäckebröd med keso och rökt kalkon.. Efter graviditeten och amningen så ska jag också börja tänka på hur och vad jag äter, inte bara trycka i mig allting som är gott. Jag ser fram emot en sundare livsstil med både träninng och nyttigare mat. Men som sagt - en sak i taget och just nu håller jag på att (förgäves eller?!) försöka föda fram en onge.
Vi tog en kort sväng ut till Saltholmen! Egentligen hade vi tänkt ligga här hela dagen och sola våra stackars bleka kroppar så vi hade med oss full matsäck med lunch, kaffe och bullar. Meeeeen vädret går inte alltid att lita på så VIPS var molnen hopade över hela himmeln och det blev lite kallt i vinden så vi promenerade hem igen. En fin timme fick vi dock på klipporna och det är inte fy skam när vi legat instänga i lägenheten en hel vecka. Bebisen verkar ha fått en ny hobby inne i magen också, nämligen att stånga mig rätt ner i musen. TACK för det älskade barn säger jag bara, det är jätteskönt. Ibland får jag promenera (vagga) som om jag bajsat ner mig eftersom det känns som att hela hennes huvud sjunkit ner som ett bowlingklot mellan benen på mig. Men jag ska inte klaga, varje tecken på att hon jobbar sig åt det hållet tar jag med glädje tusen gånger om hellre än att hon bara ligger stilla ♥ När vi kom hem somnade vi i sängen och sov middag i nästan 2 härliga timmar tillsammans med våra mysiga katter!
Efter tuppluren drog Pierre fram gitarren och underhöll både mig och magen med musik & sång ♥ En halvtimme in i spelandet ungefär så fick jag helt plötsligt från ingenstans världens sammandragning varpå jag utbrister:
"Jävlar älskling! Jag har världens sammandragning! Känn, kom och känn, magen är stenhård överallt!"
Det är inte så att jag aldrig kännt en sammandragning innan, har haft dem sedan vecka 25 typ, men det är ovanligt att de kommer när jag sitter helt stilla.
"Jävlar älskling! Jag har världens sammandragning! Känn, kom och känn, magen är stenhård överallt!"
Det är inte så att jag aldrig kännt en sammandragning innan, har haft dem sedan vecka 25 typ, men det är ovanligt att de kommer när jag sitter helt stilla.
Pierre känner över hela magen, lutar sig närmare med ansiktet och säger:
"Bra fröken livmoder!" och går och sätter sig med gitarren igen och fortsätter spela.
Haha alltså min underbara, snygga sambo ♥ Du är så rolig.
Vid ett senare tillfälle sa han även att "hon" är duktig som fixar sammandragningar och jag gick väl mer eller mindre loss på det eftersom jag anser att det är JAG som fixar sammandragningar, inte bebisen. Men tydligen så menade han min kropp och "det är väl en hon eller?!". Tji fick jag!
Såhär glad blir jag när mina potatisklyftor nästan är klara i ugnen och jag inser att jag snart ska få trycka i mig dem tillsammand med gräddfil och kyckling. Kan tänka mig att jag kommer vara lika glad för ett igångsatt värkarbete som för potatisklyftor när det väl är dags för det, om inte gladare haha. Vi får se, det kanske även kommer vara så att jag kommer se snäppet mer skräckslagen ut. Ska försöka fånga det på bild så får vi jämföra.
Så ja, det var kvällens update! Ingen bebis och inga som helst tecken på att det skulle vara nära så nu ska jag och Pierre chilla i sängen tills vi somnar (såklart..........) och fläkten står och blåser runt kall luft i hela rummet, halleluja! Nattinatt fina ni ♥
// En mycket trött och lite smått otålig blivande mamma.
Heffaklumpen (vecka 40+3)
Idag har jag kännt mig som en enda stor heffaklump! Tycker numera att mina steg låter mer när jag går, min röv landar liksom lite hårdare i soffan när jag sätter mig ner och mina fläbbiga armar svänger omkring lite tyngre i luften medan jag går. Konstigt nog så är det själva bebismagen som känns mest elegant just nu. Den är ju bara där liksom.
Visst, den är lite ivägen när jag ska böja mig ner för att hämta upp något som mina klumpiga händer tappat på golvet, men förutom det så är den bara.... fin ♥ På tal om att böja sig ner så är det oerhört charmigt att se mig göra detta nuförtiden, jag måste nämligen böja mig framåt en liten bit för att sedan sära på benen och fortsätta i någon slags mixad squat/framåtböjning... En liten extra finess är även att jag stönar lite besvärat varje gång jag gör den här "övningen" eftersom min ryggrad blir chockad över hur tung jag blir helt plötsligt och luften bara pyser ut mig ungefär. Sexig är mitt mellannamn!
Idag har vi legat i soffan nästan heladagen och kollat klart på de avsnitt av The Vampire Diaries som finns ute än så länge, fin serie det dära även om huvudpersonen Elena är en jävla gnällspik! Vi avslutade även kvällen med en varsin blåbär- och vaniljmilkshake som var supergod, den hjälper rätt fint mot min halsbränna också så jag ska nog försöka köra en shake per dag tills trollet väljer att komma ut till oss.
Nu är det dags att sova och jag satte mig egentligen bara vid datorn för att skriva i vår kassabok/månadsbudget men det är ju så svårt att hålla fingrarna borta från bloggen när man har så mycket att skriva av sig! Men nu får det räcka för idag, vi väntar fortfarande på att bebis vill komma ut så nu ska vi ligga bredvid varandra i sängen och spela Candy Crush en stund innan vi släcker lamporna och hoppas på att jag vaknar med värkar eller något om några timmar. Over and out! ♥
Hallåååååååååååååååååååååå? ♥
3 dagar över? (vecka 40+2)
Min lilla parasit till hyresgäst har inte riktigt fattat att vårt kontrakt gick ut i måndags så hon bor fortfarande kvar därinne.. Man får ju intala sig själv att det är bäst så, hon är ju kvar där inne av en anledning! Eller så handlar det helt enkelt bara om att jag är så oerhört trygg och bekväm att hon inte vill ut, haha.
Vi var hos barnmorskan imorse och vi gick båda två dit med förhoppningen om att hon skulle kolla statusen på min tapp men så blev inte fallet. Såhär gick allting till lite mer detaljrikt:
Vi kom dit och fick höra att en barnmorska var magsjuk så att vi allihopa var dubbelbokade pga detta. Barnmorskan som skulle ta hand om oss (det var inte vår ordinarie då hon stuckit iväg på semester..) skickade in mig på toan med en mugg som jag skulle kissa i medan hon tog in en annan gravid kvinna på rummet, 5 minuter senare kom hon ut och det var vår tur. Kollade kisset och konstaterade att det var så fint, så fint. Inget protein där minsann.
Tog blodtryck, mätte magen, lyssnade på hjärtat - allting såg perfekt ut och vi satt som två stolta tuppar som just fått se sin bil gå igenom en perfekt besiktning ♥
Sen säger hon såhär:
"Ni vet väl vad man ska göra för att sätta igång förlossningen va??"
Pierre svarar med ett brett (men lite försiktigt) leende att man kanske ska försöka med färdknäppen?
Pierre svarar med ett brett (men lite försiktigt) leende att man kanske ska försöka med färdknäppen?
"Ja, man ska ha sex! Har ni inte gjort det hittills så tycker jag att det är hög tid att börja ha sex nu, för det finns ett ämne i sperman som heter Prostaglandin som är samma ämne som används vid igångsättning!"
Hon fortsatte berätta om att det självklart inte är lika stor "dos" som i deras gele men om tappen skulle vara mogen för det (öppen och mjuk) så är det minsann vetenskapligt bevisat att det fungerar. Jag känner direkt att det är ett perfekt tillfälle att fråga henne om hon kanske skulle kunna kolla hur min tapp ser ut kanske?
"Nej, det gör jag inte förrän nästa vecka. Du är nämligen inte överburen, det är man efter vecka 42."
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ jaja. Okej. Nänä.
Nu när jag skriver så verkar det kanske som att hon är en bittertant men det är hon inte, hon var tvärtom världens härligaste lilla dam så det gjorde inte så mycket att hon inte ville dyka in i mina mer privata delar för att kolla läget. Hon fick mig att känna att det var helt okej att "gå över tiden", det är ju helt normalt. Sen satt vi där och pratade om kusten, båtar och norrmän i några minuter innan det var dags för oss att gå hem igen, lika ovetande om hur min livmodertapp ser ut som innan vi kom dit. Men lika lyckliga för det ♥
Nu när jag skriver så verkar det kanske som att hon är en bittertant men det är hon inte, hon var tvärtom världens härligaste lilla dam så det gjorde inte så mycket att hon inte ville dyka in i mina mer privata delar för att kolla läget. Hon fick mig att känna att det var helt okej att "gå över tiden", det är ju helt normalt. Sen satt vi där och pratade om kusten, båtar och norrmän i några minuter innan det var dags för oss att gå hem igen, lika ovetande om hur min livmodertapp ser ut som innan vi kom dit. Men lika lyckliga för det ♥
Kontentan av den här dagen är alltså att jag INTE gått över tiden, jag har bara klättrat över mitt beräknade datum. Tydligen en sjukt stor skillnad.
Och att vi har beprövat denna vetenskapligt bevisade teori om att starta en förlossning genom att ligga.
Än så länge har ingenting hänt!
Söt kille som underlättar vardagen för mig 100 gånger om genom att (bland annat) ge mig fotmassage ♥
Ingen bebis än! (vecka 40+1)
Fortfarande så skådar vi ingen bebis i våra famnar och jag är nu på dag 2 över beräknat. Känns lite småsegt såklart eftersom man vaknar varje morgon (eller under nattens alla kisspauser för den delen) och hoppas att någonting ska hända.
Gjorde inte det lite extra ont nu när hon tryckte neråt?
Känner jag mig lite illamående?
Är jag ovanligt pigg?
Är jag ovanligt trött?
Är NÅGOT annorlunda?!
Hela dagen går jag runt och analyserar minsta lilla känsla och hoppas att det faktiskt ska sätta igång och göra riktigt jävla förbannelse-ont. Men näh, som sagt, ingenting idag heller.
Jag och Pierre kände att det var dags att börja försöka göra något åt saken så vi drog ut på en promenad nu på kvällen! Vi drog en mysig runda i Slottsskogen som bara ligger några 100m bort och kikade på älgar, fåglar, bambisar och hästar ♥ Det coolaste var nog pappa älg. Och att vi faktiskt gick 5 hela km. Sjukt stolt över min tunga kropp som bar runt mig hela vägen även om flåset stundvis var rätt högljutt. 1 timme och 10 minuter tog hela rutten och skulle det vara så att lillfisen fortfarande inte har pressat sig ut ur min va-jay-jay tills imorgon så tar vi nog en liknande runda igen.
Två nöjda och glada soon-to-be föräldrar ♥
Imorgon ska vi även till barnmorskeavdelningen på morgonen så då kommer jag kunna smita in här med en alldeles färsk "tapp-status" för att kunna uppdatera er och framtida mig själv om ifall den påverkats något eller om jag är sluten som en mussla fortfarande. Spännande grejer på gång nu allihopa! Sov så gott.
1 dag över (vecka 40+0)
Nepp, ingen bebis än så länge!
Jag var ju redan beredd på att gå över tiden eftersom det tydligen är väldigt vanligt att göra det när man är förstagångsföderska och det är inte så jobbigt ännu. Det har ju bara gått en dag så jag vet ju inte hur jag kommer känna ifall det fortsätter dröja, men idag känner jag mig lika pepp och nyfiken som jag gjorde igår.
Man ska nog passa sig för att klaga för mycket när man mår så bra som jag gör nu, när som helst kan det ju smälla till och då kommer jag nog önska att jag inte ville ha det..
Pierre sitter i vardagsrummet och jobbar medan jag bloggar från datorn i sovrummet och jag skrev alldeles nyss:
"Nu vill jag bara att jag ska börja få ont! Jag längtar efter smärtan!"
Så hur mycket jag än försöker intala mig själv om att vara glad och lugn så längtar jag nog lite mer efter att komma igång än jag erkänner för både mig själv och alla runt omkring. Pierre längtar också (såklart) och pratar med magen ibland för att försöka övertala lillan om att hon är färdig nu och att hon är meeer än välkommen ut!
Pierre sitter i vardagsrummet och jobbar medan jag bloggar från datorn i sovrummet och jag skrev alldeles nyss:
"Nu vill jag bara att jag ska börja få ont! Jag längtar efter smärtan!"
Så hur mycket jag än försöker intala mig själv om att vara glad och lugn så längtar jag nog lite mer efter att komma igång än jag erkänner för både mig själv och alla runt omkring. Pierre längtar också (såklart) och pratar med magen ibland för att försöka övertala lillan om att hon är färdig nu och att hon är meeer än välkommen ut!
Eftersom jag redan från början av graviditeten lovade att jag skulle skriva om den brutala sanningen så tänker jag självklart fortsätta med det nu och framöver även om flera kanske tycker att det sticker lite i ögonen att läsa några av de saker som jag kommer beskriva.
Imorse när jag duschade så märkte jag att min slempropp lossnade. Efter att ha googlat runt en hel del så beslutade jag mig för att inte ringa barnmorskan eller förlossningen, det behöver nämligen inte betyda någonting alls men min förhoppning är att den inte återbildas och att värkarna kan få komma igång inatt eller någon gång imorgon. Men som sagt, det kan ju även dröja några dagar så vi ropar inte hej ännu!
Snart ska jag och Pierre ta oss en lång promenad och möta upp en tjej som vi ska köpa tre bebisplagg av via en loppis-sida på Facebook. Världens bästa grej! 40,- betalar vi henne för en röd klänning, en lila pyjamas och en jeansklänning. Helt klart värt det.
Ha en fortsatt fin dag så ska jag gå upp i vardsagsrummet och sätta mig mitt framför fläkten, haha ♥
Dagen med stort D (vecka 39+6)
Idag är våran lillskrott beräknad att komma ut till oss.
Som ni kanske förstår så är hon inte det, annars hade jag inte bloggat. Hon verkar trivas så ofantligt bra där inne för jag har inte några som helst känningar till att någon förlossning skulle vara i närheten av att sätta igång! Nu vet jag ju att det kan hända när som helst utan förvarning, men man är så jädrans otålig nu! Jag vill ha ut henne NU! Tankar som snurrar i huvudet är bland annat:
Hur ska allting sätta igång? Ska det börja med att vattnet går när jag reser mig ur soffan eller ska värkarna succesivt komma igång..? Och hur långt kommer jag låta värkarna gå innan jag ringer till förlossningen? Jag är en envis jävel och kommer antagligen försöka klara mig själv hemma så länge som möjligt. Eller kommer jag bara balla ur och ringa vid minsta lilla smärta kanske? Det är ju lite detta som är charmen med att vi har gått 100% idag äntligen, vi går in i nästa fas och har ingen aning om hur eller när vi ska behöva hantera allt nytt. Kanske inatt. Kanske om en vecka. Det återstår att se!
Hur ont kommer det göra? Jag skulle inte vilja påstå att jag är rädd för smärtan som komma skall, jag är snarare nyfiken och "pepp". Det har jag varit ända sedan vi fick ett plus på gravtestet i slutet av oktober egentligen, det ska bli oerhört spännande att få se hur jag reagerar till allt det här. Smärta och allt som hör till.
Vi har iaf packat hela förlossningsväskan och den står i hallen och väntar på oss så fort vi behöver åka in. Det känns som att vi kommer komma in med hur mycket packning som helst; babyskydd, en kylbag med lite mat, dryck och snacks, en väska med våra grejer och skötväskan med saker till bebisen. MASSOR JU! Hoppas även att vi packat "rätt" saker i den så att vi inte glömmer något.. Det återstår ju att se!
Den här veckan jobbar förresten Pierre hemifrån och nästa vecka börjar hans 4 veckor långa semester vilket känns huuuuuuuuuuuuuuuur bra som helst! Nu när vi tajmar lillans födsel så jäkla bra på sommaren så slänger vi även in hans 10 pappadagar i samband med semestern så det blir ju 6 veckor som han kommer kunna vara hemma med mig/oss ♥ Känns lyxigt!
Om hon inte skulle ha tittat ut till oss innan torsdag klockan 10.00 (det är måndag idag) så ska vi till besök hos en barnmorska och ta alla vanliga prover och mått samt kolla livmodertappen. Min förhoppning är att den iaf ska ha börjat utplånas om det är så att hon fortfarande bor kvar i mig.. Pierre har helatiden gissat att hon ska komma natten mellan 8-9:e så förhoppningsvis slipper vi gå på det där besöket!
Det känns helt fantastiskt att det äntligen är den 8 juli. Datumet som vi längtat efter och väntat på så sjukt länge! Det har legat något magiskt över att gå och vänta på det här datumet och nu är vi här. Hur gick det till?! Det ska bli otroligt spännande att se när hon väl tittar ut, när det än blir. Stannar hon en vecka till så känner jag inte för att sura sönder mig själv över det - hon stannar ju antagligen av en bra anledning. Det enda som är jobbigt är som sagt att jag är klar med magen. Jag är redo för att bli av med den och istället bära runt på en liten, liten, liten bebis! GE MIG EN BEBIS NU! ♥
Craving (vecka 39+3)
Jag har aldrig riktigt suktat efter någonting under hela den här långa graviditeten, men så för några veckor sedan så hade vi en ananas hemma som vi hackade upp. JÄVLARRR vad god den var. Sedan dess har jag nästan känt mig ledsen om jag inte öppnar kylen på kvällen och ser en ananas där inne. I några dagar nu så har jag och Pierre haft som kvällsrutin att hacka upp lite vattenmelon (läs mycket) och en ananas och käkat som en liten fruktsallad.
På bilden här ovanför kan ni även se mitt speciella te - hallonbladste. Jag vet inte om det är en massa hokus pokus över det men det ska tydligen sätta igång förlossningen snabbare, få mig att blöda mindre under själva förlossningen och läka snabbare efteråt. Plus att det ska sätta fart på amningen! Låter lite "magiskt" men det är ju gott så det gör ju absolut ingen skada iallafall! Kul att prova på.
Luna... (Vecka 39+0)
Haha jag avlider!!!
Fångade en helt fantastisk bild på Luna när hon gäspar.
Hade ingen aning om att hon hade så många sylvassa tänder där inne, haha!
Det närmar sig! (vecka 39+0)
Det känns att det är nära nu ♥
Hela min kropp och mitt sinne börjar på något övermänskligt sätt ställa in sig på att det snart är dags att föda. Tillexempel så har jag börjat få ganska starka, eller kraftfulla, förvärkar som håller i sig lite olika länge varje gång - ibland går det en timme, ibland några minuter. Under "värkarna" (känns så löjligt att kalla dem för det, jag förstår ju att de inte kommer kunna jämföras med de som kommer sen) så börjar jag automatiskt andas så som vår barnmorska lärt oss, någonstans i mitt inre så vet jag liksom att det är lika bra att jag börjar "öva" på min andning. Det är nästan som att kroppen ger mig små smakprov på vad det är för typ av smärta som komma skall och ger mig en chans att öva in min andning. Haha, jag hör ju själv hur flummigt det låter men jag tänker på det varenda gång det händer. Antingen så är det ren kvinnlig instinkt eller så är jag bara så jävla smart att jag övar upp mig.
Hursomhelst, i helgen så kände väl Pierre mer eller mindre av att jag var lite extra trött. Jag hade knappt sovit någonting, mina ben värkte och jag var sådär allmänt "nere" som man kan bli ibland nu under graviditeten. Jag grät hysteriskt vid ett tillfälle, skrattade hejdlöst vid ett annat.. Hur löser han det problemet? JO! Han köper frukost medan jag ligger kvar i sängen på söndag morgon; äggröra, bacon och tomat. Plus att han drar förbi caféet och köper varsin "sommarbakelse" till oss ♥ Senare på eftermiddagen fick jag även fotmassage, jisses säger jag bara, han kan om han vill den där mannen.
Efter det har det varit lite extra lätt att existera såattsäga. Hur sorgligt det än låter så är det som ett slags sjukt bekräftelsebehov - jag måste få veta att han vet hur duktig jag är som gör det här. Inte för att jag har något val eller så, han har lite svårt att bli gravid, men det är ändå ett jävla hästjobb att bygga en människa ibland. Jag har haft det bortskämt enkelt under hela vägen, allting har flytit på precis som det ska, men det är fortfarande tungt. Det är ju inte som att mitt psyke inte påverkas av detta. Som tur är så känner jag 1000 gånger om att det är värt det, hur tung jag än är i kroppen och hur mycket det än tar emot att be om hjälp för att komma upp ur soffan så älskar jag att vara gravid ♥
Och ibland hatar jag det...
Godmorgon! (vecka 38+4)
Godmorgon alla snyggingar!
Idag ska jag och Pjär köpa ny diskmaskin för att våran har gått sönder..... Snopet värre och skittråkigt att lägga pengar på men vad ska man göra. Vi behöver en diskmaskin!
Ha en finfin dag så uppdaterar jag mer om detta intressanta ämne igen senare ♥
Besök! (vecka 38+1)
Idag var Pierres farmor och farfar på besök hos oss (äntligen!). Dagen till ära så passade jag därför på att leka lite husmor och bakade kanelbullar med kardemumma i, min favorit!
Som med de allra flesta far- och morföräldrar (mammorna menar jag nu) så hade hon också bakat och haft sig så det stod härliga till! När de gick hem så lämnade de även kvar alla kakorna som blev över så jag och Pierre ska äta oss smällfeta på dem de kommande dagarna, haha.
Socker, smör och gottgottigottgott! ♥
En liten blomma fick vi också, både av Pierres farföräldrar och från mina morföräldrar faktiskt. Den gula är från mina och orkidéen är från Pierres. Superfina båda två, och det bästa är att båda blominköpen motiverades med att "de är hur lättskötta som helst!" så jag tror att de förstår att vi inte är typen som håller blommor vid liv, haha.
Och sen var det ju faktiskt så att mormor och mamma pysslade med vår lillskrottas första sovplats i helgen, så jag tog några snabba slarvbilder på den alldeles nyss. Den är mycket, mycket sötare i verkligheten men om jag känner mig själv rätt så kommer det komma upp en miljon bilder på den senare när det faktiskt ligger en bebis i den (jag varnar er redan nu förstår ni va? Det kommer bli massor av bebisbilder).
Haha (vecka 38+1)
Gud vad jag önskar att jag hade ett fett redigeringprogram nu så att jag kunde trolla mig snygg(are). Men tills jag besitter ett sådant magiskt ting så delar jag med mig av mig själv på detta vis. Luna har nämligen hittat sin favoritplats. Man får akta sig när man böjer sig ner efter något får då är hon där snabbt som katten (hahaha) och lägger sig ner. Oerhört bekvämt!
Startpaket (vecka 38+1)
Häromdagen, rättare sagt i måndags, så var jag på Apoteket och hämtade ut lite smärtstillande till vår lillkatt Luna som nu har blivit kastrerad. Ynkligare katt får man leta efter nu när hon kryper omkring med sin lilla tratt runt ansiktet! Usch, det skär i mitt hjärta när jag ser hur hon försöker tvätta sig eller få upp torrfoder ur matskålen.. Det är inte lätt att bara titta på men hon lär sig snabbt nya tekniker för att fixa så hon både får i sig mat och vatten!
Åter till själva Apoteksbesöket; när jag väl var där så kom jag ju såklart på att jag har ett startpaket att hämta ut från "Baby To Be", så jag kvitterade självklart ut det när jag ändå var där. Gratis är gott! Det här var vad som fanns i:
Tre stycken fina nappar, tre tidningar, två flaskor med bubbelskum, en rolig handbok, en bebiskrämsoljagrej och en gasventilsak som ska hjälpa små bebisar som är gasiga i magen ♥ Allt detta för 0 kronor - hur ska man kunna vara missnöjd då undrar jag?!
Mormor & morfar (vecka 38+1)
I söndags var mormor, morfar, mamma & syrran på besök hemma hos oss ♥ Supermysigt att ha hela högen i lägenheten trots att vi inte har det så jättestort! Alla 6 fick plats i köket medan vi käkade vilket kändes svinbra, vi har aldrig suttit så många där innan, haha. Mormor hade tagit med sig något som hon kallade för "Matjessilltårta" och innan jag såg den så ska jag motvilligt erkänna att jag var lite rädd. VAD ÄR DET??? När hon kom hit så släppte oron direkt dock, hur gott ser inte detta ut liksom:
Jag ska be att få tala om att det var något av det bästa jag ätit. Till detta fick vi även rökt makrill och färsk sallad från deras land ♥ Mormormat är något speciellt vill jag lova!
Efter maten och kaffet så började mamma och mormor pyssla med det de faktiskt kom till oss för; vaggan. Jag ska visa hur oerhört gullig den blev sen, lovar ♥
Goingar! (vecka 38+1)
Fina ni är som är här inne och kollar till mig varje dag, vet att jag inte skrivit på ett tag nu ♥
Ska köra en blandad uppdatering om vad som hänt det senaste, men en sak jag (tyvärr) inte kan skriva är att Nova tittat ut. Hon trivs alldeles för bra inuti mig och sparkar och buffar och har sig. Det är supermysigt men jag börjar känna den där känslan att jag är "klar" med graviditeten nu. Jag är så sjukt redo för att förlossningen ska starta och att vårt nya liv ska komma igång, väntan är mer eller mindre olidlig just nu ♥
Vad har hänt sedan sist nu då? JO! Det har ju varit midsommar. Den hade vi egentligen tänkt att fira ensamma hemma i lägenheten ifall att någonting skulle sätta igång men Pierre syster bjöd med oss till midsommarfirande hos hennes mans bror i Mölnlycke, så vi åkte dit istället :) Väldigt mysigt och det var smockfullt med barn. Som man kan förvänta sig av en svensk midsommar så kom det såklart världens ösregn mitt i, men det gjorde mig bara glad eftersom det var enda gången jag verkligen kunde andas haha. Värmen tar knäcken på mig totalt nuförtiden! Kvällen avslutade vi hemma hos Erik & Angelica där vi tittade på Jurassic Park och käkade McDonalds. Ny tradition eller?
Lilla Luna (vecka 36+6)
Lilla Luna ska kastreras om en vecka.. Usch det känns inte ett dugg bra även om det verkligen måste göras. Som tur är så kommer jag kunna vara hemma med henne hela veckan som hon har tratten på sig, det känns skönt. Hon springer runt i lägenheten och gnäller helatiden, nafsar en i benen och gnyr & stryker sig mot en. Dags att göra något åt det lilla skrottan!
En dag på Sågen (vecka 36+6)
En dag på Sågen! ♥
The last of us (vecka 36+6)
Jag och Pierre har fått hem vårt efterlängtade spel "The last of us"!
Ska ni spela ett spel i ert liv, spela detta.
Nu spelar inte riktigt jag utan jag tittar på medan Pirken spelar, men det är typ samma sak haha. Alltid när vi drar hem nya spel så är det en av oss som kollar och en som spelar. Awesome combo! För tillfället så kör Pierre detta och när jag spelar så kör jag FF13-2.
Faderskapsintyg (vecka 36+2)
Igår var jag och Pierre på besök hos familjerätten för att han skulle få skriva under papper på att han är far till vår lilla bebis. Det är inte krångligare än det låter faktiskt, både jag och Pierre hade ett antal papper som skulle skrivas under, bland annat så fick vi underteckna att vi varit med varandra under en viss period där barnet skulle ha kunnat bli till. Som tur är behöver vi inte krångla runt i våra tankar för att fundera på om vi var det eftersom vi bara har haft och varit med varandra såpass länge ♥ Skulle vi ha haft ett uppehåll under den perioden så var det tydligen lite krångligare utredningar osv som skulle genomgås. Skönt att slippa sånt!
Sen kan jag tycka att det är tråkigt att Pierre inte är given far (på pappret nu alltså) till barnet eftersom vi är sambos.. Gifta par har ju den rätten menar jag, vad är egentligen skillnaden? Varför skulle det vara mer troligt att ett gift par inte ligger runt mer än ett sambopar? Äh, det är konstigt det där men eftersom det inte är krångligare än att boka in ett extra möte på familjerätten så rör det mig inte så mycket i ryggen.
Vi kände oss båda två lite fnissiga när vi gick därifrån. Äntligen är Pierre involverad rent juridiskt också! Eftersom vi skrev på att vi ville ha gemensam vårdnad om barnet så är det ju liksom inte bara jag som "äger" den här lilla skatten nu. Pierre har lika stor rätt till henne som jag. Det känns helt fantastiskt, vi delar på ett liv som vi har skapat tillsammans nu. Aja, nu ska jag sluta vara så himla sentimental och ostig.
Kolla istället på den här glada killen som behöver klippa och raka sig men som är så himla snygg och jätteglad ändå:
