Att prioritera om
Det är lite lustigt det där med att alla säger att barn är meningen med livet..
Nu efter att ha fått ett barn så förstår jag vad de menar och om jag ska vara helt ärlig så har jag nog innerst inne alltid förstått att det är så.
Men en sak var jag inte beredd på, och det är hur mycket jag har förflyttat mitt levnadsfokus från mig själv och lagt över nästan allt till Nova. Jag skriver nästan allt eftersom jag fortfarande lever för mig själv också, men det är bara grejen att mina grejer inte känns lika viktiga längre. Jag är sugen på öl ibland men det känns inte lika viktigt som det gjorde för ett år sedan, klart att jag skulle vilja gå på bio två gånger i månaden som vi gjorde innan hon fanns egentligen men det känns som en lägstaprioritering i jämförelse med att vara med och få uppfostra Nova.
Jag lever verkligen för mitt barn nu. Det finns helt plötsligt en verklig mening, en som går att ta på liksom, med att jag finns och existerar just nu. Vilken underbar känsla! Även om jag antagligen kommer se mig själv som ett barn fram till den dagen jag tuppar av så får jag nog ta och erkänna att jag också känner mig lite vuxen för första gången och det är rätt coolt.
Nu svmalar jag igen, bla bla bla! Vad jag egentligen ville komma fram till är att jag går runt med någon slags känsla av övermänslig kärlek. Både för Nova och för Pierre som ville starta en familj med mig.
Jag vill även passa på att berätta att jag fyller år om en vecka och för er där ute som känner mig så vet ni att jag i princip brukar ha nedräkning en månad i förväg - så mycket älskar jag att fylla år! .....men i år har jag nästan glömt att jag har en födelsedag. Vadå ska vi fira mig? Ska vi lägga pengar från vår gemensamma kassa på en present... till mig?! VÄRDELÖST! Känner hur avtrubbad och tråkig jag låter när jag skriver så men allting bottnar faktiskt i något mycket bättre än bitterhet; nämligen att det finns något som är viktigare än mig själv ♥
Mammaledig
Idag är det onsdag vilket innebär att jag och Nova är inne på vår tredje dag ensamma hemma. Pierre har återgått till jobbet och kommer hem typ klockan 18.00 varje dag på veckorna. Vi har hittills fördrivit tiden här hemma genom att gå på promenader, busa i babygymmet, sova (det sovs mycket från Novas sida!) och bara titta på varandra. När pappa Pierre kommer hem så försöker jag verkligen att "hålla mig undan" lite och låta honom knyta an så som jag får göra medan han jobbar. Självklart blir det inte samma men det känns ändå som att eftermiddagarna blir deras på något sätt ♥
Hon har förresten börjat skaffa sig rutiner när det gäller sömnen (vågar man kalla det så?) och nattamningen har mer eller mindre fallit bort. Hon somnar runt 23 varje kväll och vaknar första gången rung klockan 05! Hon har även sedan några dagar tillbaka tagit nappen riktigt fint och det hjälper både oss och henne att somna på kvällarna, vi gav henne inte napp förrän hon var typ 1 månad så att vi kunde vara säkra på att det inte skulle störa amningen!
Hur mår jag nu då? Jotack, jag mår faktiskt riktigt bra nuförtiden! Eftersom jag blev sydd med ett par stygn efter förlossningen så har jag haft en ganska lång återhämtningsperiod, jag har haft otroligt svårt att röra mig och det har varit sjukt jobbigt när jag har suttit - både i soffan och på stolar.. Nu det senaste rör jag mig precis som vanligt och de yttre stygnen har läkt hur fint som helst. De inre har jag inte så bra koll på, det får min gamla barnmorska kolla på när jag ska in på efterkontroll den 10 sep. 12 kg har ramlat av mig sedan Nova blev till och även om jag vantrivs i hur min kropp ser ut just nu så har jag inte särskilt bråttom att bli vältränad tigen. Det får ta lite tid helt enkelt, I don't mind!
Såhär får man göra när man vill bada men inte får...
Trots att hela min värld i princip cirkulerar kring vår lilla familj nuförtiden så finns det ännu en grej som jag inte riktigt får ur skallen.. Den 17 sep åker min lillasyster nämligen till Belfast för att studera och hon kommer inte hem förrän i januari. Det känns fruktansvärt att inte kunna träffa henne förrän vid jul då hon kommer hem ett par dagar, jag är ju van vid att kunna ta en promenad eller en shoppingtripp/fika när som helst i princip. USCH! Lipar för mindre liksom, dör lite inombords när jag tänker på att vi ska behöva vinka av henne på flygplatsen om tre veckor typ. Innerst inne så är jag självklart glad för hennes skull men det hade helt klart varit skönare om Belfast låg lite närmare Sverige, haha.
Nu vaknade min lilla juvel så det betyder att min bloggtid är slut!
Har egentligen massor av saker att skriva om men det får bli en annan gång ♥ Men så att jag inte glömmer så måste jag skriva ner två saker som jag vill minnas om flera år:
Nova går på MiniFom mot sin bubbliga mage och det fungerar jättebra, hon slipper liksom ligga och "krysta" utan att hon får någonting för det!
Igår var vi på BVC och hon väger nu 4790g och är hela 57cm lång! Hon är en perfekt liten bebis minsann, 5 veckor och 3 dagar gammal ♥
Nova 1 månad
Imorse kändes det nästan som att vakna på någons födelsedag, jag hade ett litet pirr i magen liksom. Anledningen var bara (bara?) att Nova "fyller" 1 månad! Waaaah, hon har redan funnits hos oss en hel månad och även om tiden har gått hur snabbt som helst så känns det samtidigt som att hon funnits hos oss hela våra liv.
Det är lite konstigt det där, hur tiden bara spelar en spratt efter spratt. Ska jag vakna upp en morgon och inse att hon redan börjat skolan? Eller att hon tar studenten?
Vi har börjat leka korta stunder i babygymet nu och hon är superduktig på att fästa blicken på saker och ting. Hon följer med leksakerna när vi flyttar på dem och det gör att hon stärker sina nackmuskler jättefint! På mage är det dock lite jobbigare så hon behöver bara ligga så några minuter om dagen ♥ Hennes armar och ben sprätter omkring utan att hon har någon aning om vad hon gör egentligen men jag ser i hennes ögon att hon vill nå fram till det hon tittar på. Snart, snart!
Don't waste it..
Det finns få saker som har överväldigat mig så mycket som att få träffa dig, min dotter. Eller faktiskt, utan att tänka efter överhuvudtaget så har jag har ALDRIG blivit så överväldigad som när jag fick upp dig på mitt bröst den 21 juli. På en sekund så hade jag redan hunnit lära mig känna känslor jag aldrig tidigare kännt. Visst, kärlek var den känslan jag förstod direkt, men jag kunde också känna hur jag fylldes av oro och rädsla. En enorm kraft som bara skrek åt mig att jag skulle skydda någon. Jag förvandlades till en sköld gjord av ogenomträngligt stål, jag känner fortfarande hur jag är väggen som alla faror slår emot innan de ens kan skymta dig, min dotter. Ingenting får röra dig nu.
Villkorslös jävla kärlek. Både jag och Pierre skulle göra allt för dig, älskade lilla Nova. Det finns ingenting som kan mäta sig högre än värdet på ditt liv, det finns liksom inte ens på kartan att jag skulle sätta mig själv före dig i något fall överhuvudtaget. Och då har du bara funnits här i 4 små veckor.
Alla ni som läser har varit det här barnet.
Barnet som man känner så mycket oförklarbar kärlek för.
Barnet man helt plötsligt inte kan föreställa sig att leva utan.
Finns inte en chans att jag tänker slösa bort det här ♥
Den här kärleken övervinner allt.
Den är ovärderlig.
Bröstinlägg
Nej, jag har såklart inte opererat tuttisarna, rubriken valde jag bara för att inlägget kommer handla om mina bröst. Mina enorma monsterbröst.
Jag menar, för ett år sedan hade jag kupstorlek B och numera drar jag runt på ett par förjävliga F-tuttar. Ni kanske undrar ifall detta påverkat dem negativt? Svaret är ja. Eller snarare "nja". De är nämligen proppfulla med bristningar, som att en varsin lila sol ramar in bröstvårtorna (fulaste order ever...). Men det ska man ju egentligen inte gnälla över eftersom det är skitsamma hur de ser ut. Det är ju bara jag, Pierre och Nova som ser dem och de har inte & kommer aldrig klaga :)
Hursomhelst, jag älskar dem fortfarande från djupet av mitt hjärta men jag skulle ljuga om jag inte sa att jag saknar ett par mindre tuttisar. Det är påfrestande för ryggen vill jag lova!
Amningen fungerar förresten hur bra som helst, Nova och jag är världens bästa team när det kommer till detta.
Nattinatt från tutt-Lena.
Ps. Detta är skrivet från appen så om det ser knepigt ut så är det därför. Hejhopp!
Nova-update
Idag är Nova 25 dagar gammal! Man kan också välja att se det som att det var 25 dagar sedan jag och Pierre befann oss i Varberg och kämpade järnet för att få träffa vår dotter för första gången, sjukaste och bästa upplevelsen i hela mitt (våra) liv.
Tiden springer nästan ifrån mig ibland känner jag. Såhär ser Novas växtspurt ut:
Födsel: 3445g och 51cm
12 dagar gammal: 3915g (hon mättes tyvärr inte på första besöket..)
23 dagar gammal: 4471g och 54,5cm
Hon har alltså sprungit upp ett helt kg på strax över 3 veckor! Mammahjärtat svämmar över av stolthet när jag tänker på att hon fungerar precis som en väloljad maskin; hon äter, bajsar, kräks ibland, sover och börjar om. Ibland får vi se ett litet leende när vi tittar på henne och det märks att det är för att hon tycker att vi gör något kul eller att någonting är intressant! Ögonen följer med oss mycket bättre än när hon var helt ny och när vi flyttar oss så följer hon med oss med huvudet! ♥
Vi börjar förstå hennes "språk" lättare nu också så vi vet om hennes skrik betyder mat eller blöjbyte. Hon har även en oerhört tydlig "kiss-min" när hon spänner överläppen och försvinner ut i rymden med sin blick i några sekunder. Sen gnäller hon för hon är oerhört känslig när det kommer till att ha kiss i blöjan så då får man vara snabb och byta innan hon ryter ifrån!
Idag sjöng jag för henne för första gången och hon somnade på direkten! Tackar henne från djupet av mitt hjärta för att hon gillar min sångröst såpass mycket att hon slappnar av, när hon blir äldre och skriker åt mig att knipa så ska jag påminna henne om de här stunderna!
Annars går allting som på räls, vi har kommit in i våra föräldraroller ordentligt och njuter av att kunna vara med varandra hela dagarna nu när inte Pierre jobbar. Vi får väl se om mitt lugn håller i sig även när han sticker iväg och vi är ensamma hela dagarna och väntar på honom. Ser fram emot att få skriva ner alla små framsteg här och jag ska definitivt kämpa för att hålla bloggen uppdaterad i takt med att hon utvecklas, men risken finns att det kommer vara lite glest med inlägg på grund av att lillan tar upp lite av min tid ♥
Kram och godnatt från hela familjen ♥
Bildbomb från "semestern"
En glad kille som äntligen fått ta sitt första havsdopp efter en hel sommar instängd i vår lägenhet. Jag själv doppade fötterna i vattnet eftersom jag inte får bada :)
Morfar och min kusin Rebecka sitter och njuter av solen utanför sjöboden.
Fyra generationer fångade på bild!
Lilla Nova, jag själv, min mamma och min mormor ♥
Glad morsa som njuter järnet av att få vara ute i solen!
En av våra eftermiddagsrutiner: ta en öl på trallen i kvällsolen!
Fångade en helt underbar bild på pappa Pierre och lilla dotter Nova ♥ Vet inte om det bara är jag men ser de inte SJUKT lika ut?
Det är bara att vänja sig, jag har typ en miljon bilder på Pierre och Nova på kameran och jag kommer att slänga upp hur många som helst. Älskar min lilla familj!
Min fina lillasyster är redo att hoppa i vattnet.
En styck tokig lillebror som dyker ner i havet med schampooflaskan i högsta hugg.
Glad och nöjd mamma som precis badat!
Snygg lillebror, nybadad med en bärs - blir inte bättre.
Pierre och lillsyrran - också sjukt nöjda med bad och bärs!
Man kan nästan tro att han bosatt sig i vattnet, min karl ♥
Morfars båt "Snäckan"
Efter att ha spenderat några dagar i Havstenssund så åkte vi vidare till Kungshamn. Vi tog vagnpromenader varje dag!
Vi hälsade på Hartvigssons Fisk o Skaldjur såklart! Svärfars nystartade företag i Kungshamn, ta en tur dit om ni har svängarna förbi!
Jösses vad jag älskar er två!
Strandpromenaden i Kungshamn! Bibbi ville köra vagnen hela vägen så det fick hon, haha!
Smögenbron
Jag promenixade i ordentliga skor för en gångs skull! Under graviditeten har jag inte lyckats komma i de här skorna pga svullnad.. Så att få gå i något annat än platta ballerinaskor var underbart!
Sådärja! En enorm bildbomb senare :)
Vi har haft det helt fantastiskt och även om det var sorgligt att lämna kusten så var det underbart att få komma hem igen ♥ Nu ska vi bara gotta oss de två veckorna som Pierre har kvar hemma med oss innan han återgår till jobbet den 26 augusti. Kram ♥
Semester!
Jag, Pierre och Nova har hyrt en bil och är på semester ute vid kusten! Vi passar på att spendera de sista soliga dagarna ute vid kusten; både i Havstenssund och i Kungshamn ♥ Efter att ha varit instängda i lägenheten större delen av sommaren så har det varit oerhört friskt att få komma ut till våra familjer och få gotta oss i att vara nära vattnet.
Imorgon "fyller" Nova 3 veckor och då ska vi åka tillbaka till Göteborg. Det ska bli skönt att komma hem till katterna även om jag måste erkänna att det har varit väldigt skönt att inte vara där ett tag, haha.
På resedagen drog jag på mig en långklänning som jag egentligen köpte för att ha under graviditeten, men det blidde aldrig något av det. Som tur är så satt den precis lika bra (om inte bättre) nu efteråt, glad tjej.
Får inte nog av den här lilla fisen som bara sover och sover typ ♥
Vackraste bebisen i världen ♥
