Jag skäms.

Vet inte ens vart jag ska börja.
Vad ska man säga när en värld bara vänds rätt uppochner?
Vad säger man till någon som inte klarar av ord?
När kramar inte kommer räcka till?
När man blir iskall i hela kroppen av bara tankar?
Upp. Och. Ner.
Det är orättvist.
Man vill gärna leva med tanken om att allting händer av en orsak.
Men nej.
Jag kan inte stå kvar i det ledet från och med idag.
Min närmsta vän... Min älskade vän.
Jag finner varken ord eller handlingar som någonsin kommer räcka till.
 
Jag skäms över att klaga på mitt liv.
Det är pinsamt att tänka på att jag för några timmar sedan klagade på att det är dammigt hemma.
Vem fan bryr sig?
Det enda man borda fokusera på är att älska.
Varandra, tillvaron, vädret, läget. Älska dagen. Fånga dagen.
Alla dagar förutom den här kan jag tänka mig att älska från och med nu.
Det här är den värsta dagen i mitt liv.
 
Tänk efter innan du gnäller eller klagar.
Idag börjar jag om.
Idag ska jag vara allt jag kan och lite till.
Aldrig ta något för givet och uppskatta de små sakerna.
Snälla ni, tänk en gång till...
 
Idag har varit den värsta dagen i mitt liv.
Den absolut mest omskakande dagen i mitt liv.
En dag jag aldrig kommer glömma.
En dag jag alltid kommer att spara i mitt minne.
 
Jag finns alltid här för dig, men det vet du redan.
Mina ord är ingenting.
Jag är ledsen tillsammans med dig.
Jag älskar dig, min vän.
 

Kommentarer
Postat av: Louise

Jag hoppas det löser sig, vad det än är! Kramar /Louise

2012-10-04 @ 20:53:36
Postat av: Anonym

Du satte ord på precis det som snurrat i mitt huvud idag, det är så orättvist & ofattbart. Jag finner inga ord. <3

2012-10-04 @ 21:20:22
Postat av: Anonym

Det var från Linnea, kom tydligen inte med

2012-10-04 @ 21:20:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0