Igår gick vi in i den 42:a graviditetsveckan och jag kan med handen på hjärtat säga att jag trodde att jag skulle fött redan. Vi fick ju höra från barnmorskor, vänner och kollegor att det är vanligt att gå över så att vi borde ställa oss in på att få henne 2 veckor efter beräknat men det kändes bara löjligt just då. Jag tycker fortfarande att det är onödigt att säga det till mig eftersom jag lika gärna hade kunnat föda 2 veckor innan beräknat men det är ju inget man vet.

Hur som helst så ska vi på vårt absolut sista (garanterat) besök hos barnmorskan idag klockan 15.00, då hoppas jag att hon ska kolla om det händer något downstairs eller om jag fortfarande är lika intakt som innan. 

Har verkligen inga som helst känningar på att något skulle vara nära att sätta igång förutom att jag får smärtfria sammandragningar lite oftare än vanligt, plus att de kommer även när jag sitter stilla. Vi får se vad de säger på BM-avdelningen sen!

 

Idag är det förövrigt superfint väder och även om jag ÄLSKAR solen och värmen så ger det mig lite ångest.. Just nu önskar jag att jag var ute i Havstenssund med familjen och bara njöt av livet till max, men jag vet att vi måste vänta tills vi har "landat" lite med barnet och få komma till ro med amning och såna saker som ska fungera. Vårt nya liv innebär ju faktiskt att det inte är "bara och bara" med allting. Och Havstenssund finns ju kvar när vi är redo, som tur är ♥ Ge mig bara lite hav och kustkänsla så skulle jag älska allting just nu.